EFS från morgon till kväll.

08.35 söndagen den 18/10...

Ser ut på ett fantastiskt vackert höstlandskap.

Det är plus 2.6 grader men frosten ligger kvar

på marken o hindrar det kulörta..

Mår inte bra idag men det var väntat..

Gårdagen var verkligen tuff, men intressant..

Bilturen till Skeå, gick bra vi var där i god tid

fast vi körde runt i Skråm o kollade mm..

Hoppas att han fick med sin kära toppluva...

.

Hjalmar skulle ha sin sista stund i Landskyrkans

gravkapell, nästan hela tjocka släkten var där,

det är inte så många kvar..

Farbror Alf, min favvofarbror kände inte igen mig

först, fick mig att skämmas, det är verkligen inte

nyss jag hälsade på honom..
Fina farbror Alf.

.

Sonjas mysiga Pitepojkar var där o några grannar

o vänner till Hjalmar..
Grannar o Stina..

.
Kvinnan som höll i begravningen var varm o go

o gjorde dagen trevlig o trivsam..

Hjalmar som aldrig slutar förvåna..visade sig ha en

bästis sen 21 år vid namn Stina, gissar att hon

var drygt 50, dom två hade haft ständig kontakt

o pratat om allt, det var en minst sagt märklig

situation, men i mina ögon riktigt roande o trevlig.

Hon var känslosam o öppen o en god talare, skulle tro

att Hjalmar har haft stor glädje av sin vänskap med

denna energifyllda o framåt kvinna..

Vi åt en god lunch tillsammans på Nordanå, sjöng

sånger o blev underhållna.

Två som känt varandra över 80 år, lusthuset på Nordanå

är skänkt av Gunborgs n'farbror Janne o där i har både n'Alf o

a'Gungorg sov'd när dom var små, a'Gunborg sa att hon var

vaken först natta, för fönstra vor se vacker å färggran..

Stina berättade om Hjalmar o Bertil o även Sture

tog upp en del minnen, bla om Eva den Finska flicka

som varit så förtjust, men Hjalmar hade försett

henne med nya kläder, pengar o mat, sen fick hon åka

hem till Finland, Hjalmar valde att leva ensam..

Plötsligt var kl 16.30 o vi sade snabbt hej o brassade

mot Vännäs, landade på EFS halv sju..

Uppträdandet gick bra men den förvirrade mr.V

glömde "kappot" på Håll mitt hjärta...det tog ett tag

innan jag hittade igen den nya tonarten, jädrigt skämmit...

Lämnade gaget plus lite till, till "världens barn" men fick

med oss en massa fantastiska kakor.

Detta var en kort sammanfattning av gårdagens intryck.

Sitter här med bröstet fyllt av trötthetsångest o vet att

jag måste försöka orka några dar till innan livet tillåter

en återhämtnings period.

Jag mår inte bra av detta tempo men jag överlever..

Samtidigt tror jag att det är bra att testa gränserna då o då..

Nu, nya tag, idag, en flyttdag...

Tjao