Vissa människor verkar gå genom ur o skur, ja till o med
storm o orkan med skinnet i behåll.
Jag antar att dom har förmågan att se möjligheterna
istället för att ge upp.
Jag antar att dessa människor äger en vilja
att var gång dom hamnar i ett vägslut,
hitta på o pröva nya eventuellt bättre sätt att ta sig fram.
Jag antar att det är något man kan lära sig.
Jag antar att det helt enkelt är ett sätt att tänka.
Jag antar att dessa människor aldrig tänker -Nä va fan.
Jag antar att dessa människor alltid tänker-Jaha hur gör jag nu.
För jag antar att det bara är vi själva o våra egna tankar som hindrar
oss från vad vi vill o kan åstadkomma
Är det måhända det vi Inte tänker som är det viktigaste,
ja jag antar det.
.
Fotot är taget i Agnäs, av en anledning är den med i detta inlägg.
Kan nån se vad det är...
Nej jag ser inte vad det är på bilden! Vad det gäller dina funderingar så tror jag att om man kan se problem som utmaningar istället så blir det lättare. Man måste ta sig an en ny utmaning och fundera över en lösning. Jag menar inte att jag alltid gör det, men när det stormar på jobbet försöker jag se på problemet på detta vis!
SvaraRaderaVilken fantastisk blogg du har! Bilder , texter, funderingar! Riktigt intressant att läsa.
SvaraRaderaMen vad kan det vara på bilden....????
Ingen aning!
dom vackra silvergrunkorna är kraftfodersilosar
SvaraRaderao dom finns i Agnäs hos en man som inte ger sig...