Ångest..

Antar att alla människor har ångest då o då..

Kan inte låta bli att förvånas över denna..

känsla..eller vad jag ska kalla den...

att nåt så uppenbart fysiskt inte går att se, ta på..

Jag har ångest varje morron när jag vaknar..

Den försvinner senare när jag startar dagen..

Det är ingen fara..jag vet hur jag ska hantera

den men det är tröttsamt..å trist..

Vad är ångest o hur uppstår den..ja inte vet jag..

En sak vet jag det är en olidlig känsla...

den sitter mitt i bröstet o mal som ett gammalt

kugghjul...mal sönder o krossar...när sig på min

energi o lust..så jag får hanka mig fram på ren

viljestyrka...

Det är inte sista gången jag skriver om ångest..

som sagt ett intressant fenomen som går att

filosofera över i all evighet..

Tjao