torsdag 27 maj 2010

Sånt jag inte gör så ofta..

I min ungdom sydde jag väldigt mycke..
Kläder, saker till hemmet, kallikådockor
ja allt möjligt...
Om jag inte hade haft kvar bevisen..
tex en fodrad kappa skulle jag tro att jag
mindes fel..idag syr jag inte gärna...nää
Speciellt inte gardiner..det är som att jag
inte kan göra raka saker alls längre..
Hittade en köksgardin från typ 87..alla
sömmar är perfekta, helt raka o lika på
varenda del..
Nu blir ingen gardin riktigt lik den andra
o alla sömmar ser ut som Renbergsvägen...
I fortsättningen blir det färdigsytt tror
jag..allt har sin tid..sygardinsperioden är
helt klart över här...sådeså.

Nytt o vackert
men i behov av en liten skir skyddande
gardinskappa....

Den bästa
symaskinen någonsin tillverkad..sant.


Vitt å vackert..


Mina syskrin..
Den i trä har hängt med sen jag var
barn..det är Pappas gamla provmjölk-
ningslåda från Renbergs..dekorerad
nån gång för länge sen av en liten
flicka som hette Inger som aldrig fick
nog av att skriva o måla på allt möjligt...
Har hört att hon håller på på samma
vis än i dag...
Kram

3 kommentarer:

  1. *ler*...så det gör hon, den lilla flickan?
    Jag tror att det är bra för henne och för oss som får ta del av hennes kreativa ådra!

    SvaraRadera
  2. Jag köper klisterremsor på IKEA och sedan stryker jag upp gardinerna. Även byxor och dylikt som behöver sys upp. Vem behöver en symaskin när man kan limma med strykjärnet?

    SvaraRadera
  3. Å Gunilla du säger så fina saker till mig så jag måste gråta en stund...är inte så van vid beröm tror jag..
    Anna-Lena ja du..nu sitter jag o skrattar..det vore nåt limma gardinerna..mamma skulle vrida sig i graven..men det har hon fått göra flera ggr senaste åren föresten ..springer o köper limremsor på stubbinen :)
    Kram på er båda !!!

    SvaraRadera