Tillbaka till nu...

när jag börjar hitta på för mycke

tappar jag mig stycke för stycke

farligt, farligt...men kul också...det är det

här med balansen. Lagom, ja lagom.

När jag inte hinner med mina stunder i nuet just nu.

Lurar jag mig själv att börja oroa mig för framtiden

o sorgerna från förr tillåts dyka upp till ytan.

Men när jag får min stund just nu...

kommer mitt hjärta o sunda förnuft att påminna

mig om att jag intet kan styra min framtid o inte

förändra det som varit...det är sanningen.

Det är nu i denna stund som det verkliga är, så

låt mig vara i det...dofterna, vårljuden, min kropp,

maten, vännerna, musiken, diskmaskinen, solvarm

stortå, min andning, just prixis nu...

Jag vet ju faktiskt att när jag kan hålla mig till nuet

så mår jag bäst, dom friska tankarna poppar upp.

Rösten bär o jag blir en bättre människa

både för mig själv o ni andra...

så nu ska jag hålla nere takten ett bra tag framöver.

o vara med mig själv väldigt mycke...

bara just nu o nu o nu....