Hej

Datorn är trasig så jag har en lånedator..
vilket innebär...inga bilder.
Jag är också trasig...nåt gick sönder i mitt
bröst när min vän M...lämnade jorden...
Dom senaste veckorna har tiden stått stilla,
luften har varit tunn...o kroppen frusen.
Men så går livet vidare...vi ska sjunga mycket i
November, December...det är bra...
Sången är läkande o bra för kropp o själ.
Vackra M fattas oss...jag tänker på henne...
sakta men säkert börjar jag förstå att hon aldrig
mer kommer att bullra in i köket med en karta
ägg i näven...aldrig mer kommer hennes härliga
skratt att höras...aldrig mer ska vi sitta med var
sin kopp kaffe o tala om livet...
Hon var en del i min vardag...så självklar, så nära..
Det kunde gå dagar när vi inte hördes men hon var
alltid närvarande ändå i mitt liv...
Jag tänker på hennes familj...hon lämnar ett tomrum
som inte är hanterbart...som inte går förstå.
Jag tänker på alla som kände M, som tyckte så mycket
om henne...det gick inte att göra annat...
Hon är nog den varmaste o kärleksfullaste människa
jag mött...vacker både på insidan o utsidan...
Medan jag tänker går livet vidare som det alltid gör
o jag förstår att jag aldrig kommer att förstå...
Idag är det Söndag...vi får nog ta o sjunga lite...
för visst går livet vidare......