Jag vill tala om att bara vara.
I skuggan under en björken bakom anstun
mot kohagen o berget finns en
´sitt här en stund plätt.´
Kaffe, block, penna, kamera en dyna att sitta på
eller inte, bara jag kanske, stunden bestämmer.
Blundar, tar ett djupt andetag,
Svensk sommar doftar som inget annat.
När klövern blommar vill jag bara andas in.
Andas i min takt.
Varm vind, ljummen vind, ingen vind.
Huden blir superkänslig o förnimmer
varje förändring, som lätta smekningar.
Hör en fluga, fåglar, ett dovt surr från lagårn.
Hör tystnad, å vad jag Älskar denna tystnad,
sommartystnad.
Dessa fantastiska Jordljud som alltid funnits, urljud.
Öppnar ögonen, ser grönt, tusen nyanser av grönt.
Rosa, ockra, grått o blå, blå, blå, himmel.
Blundar, vilar blicken en stund.
Mina ögon är dominanta, dom tränger undan alla
andra sinnen, så jag är glad att jag kan blunda.
Är vi alla så...
Den här platsen finns överallt, hela året om.
Önskar alla denna stund.
Baravaraställe.
Och du säger att jag har ett bra skrivhuvud. Läs dina egna texter i bland, så ska du få se poesi, taget ur hjärtat. Du har en vacker rytm i det du skriver, i mitt huvud låter det som musik, kan nästan smaka det. Som smultron och saffran, det doftar fuktigt gräs och ängsblommor. Ser hela gården framför mig, i ett lätt morgonljus, kan känna daggen under mina fötter, vill sätta mig i solen med en kopp kaffe bredvid dig och fundera över livet, leka professionell spykolog och skratta med dig.
SvaraRaderaDu är underbar mamma. Tack för att jag fått ärva ditt ordsinne. Aldrig någonsin har jag känt mig så tacksam som nu. Tack. Puss på dig. glöm inte att jag älskar dig. Vi ses till kvällen.
P.S. Café Gbg verkar hur bra som helst. Börjar på måndag!
Mmmmmmmyyyyyysiiiiigt:) //Kattis
SvaraRadera