En som alltid bara är sig själv !
Ibland när jag möter människor blir jag fundersam
över vad dom vill visa...är deras smink o kläder valda
för att dom tycker att dom blir fina.. kanske en stass
för en roll dom vill spela eller bara till att dölja sig bakom...
Dom flesta tänker nog inte så mycket...sätter bara på
sig nåt okej som syns passa för dagen...så gör jag, hm....
men inte jämt...som ung gillade jag att ha min egen stil
o det hade jag...den var i princip gratis...typ ärvda eller
lånade herrskjortor...eller den första i Norrland med
pants...folk undrade om jag hade pyjamas på dan...:)
Idag försöker jag finna tillbak till det kuliga med kläder..
vissa dar går det bättre men det blir inte som förr.. antar
att bekvämligheten o humöret styr mig o mina val.
Tillbak till möten med människor....så finns den några i
min omgivning som sminkar sig rätt hårt...speciellt runt
ögonen...har märkt att jag blir helt utmattad efter en
stunds samtal...det är som jag missar en bit av intrycket
när ögonen är dolda under denna ridå o jag ägnar en
massa energi åt att försöka se bakom masken...
Har tydligen svårt att förstå vad en människa säger o
menar om jag inte får ett helhetsintryck av personen...
Är jag ensam i världen om att ha detta handikapp...
Tänk om jag blir så frustrerad nån dag att jag tvångs-
tvättar mina vänner med ansiktsrengöring i ren förtvivlan
bara för att jag inte förstår vad dom säger på en gång...
Ojojojoj........vore inte så bra...hm
Än en gång vill jag poängtera sorgen jag känner över att
moderna människan värderar ytan så högt...
En yta som är så förgänglig.. så lätt att förändra...
(speciellt om man har pengar)...
så meningslös i mörkret...där ett gott hjärta alltid går att
räkna med så länge det klappar....
Nu tillbak till verkligheten i H-sjö....klippa gräs....
undrar va för läckert jag ska ha på mig...nåt som passar till
orange så jag matchar klipparen kanske...
Tjao
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar