Iskall....jag vill till Afrika.

Vaknade i morse o mådde pyton.

Som jag trodde är det svinkallt ute o så olustigt.

Nu borde ju inte jag klaga...jag får stanna inne i värmen

men dom arma Grodorna som lekte så glatt häromdan

syns inte till idag...dammen är tom o död.

Jag undrar vart dom tar vägen såna här dar...

Dom har det inte lätt raringarna...

Fick en bok av min vän K...

När elefanterna dansar...

jag kan inte klä tanken i ord det är mer

än känsla en ahaupplevelse...

Men jag tror jag är ett steg närmare ett

svar varför vi rika o bortskämda Svenskar

inte mår så bra...jag blir rädd när jag inser

att vi är på väg rätt in i en livsstil som gör oss

olyckliga o galna...ett sätt att leva som inte är

bra för oss, för resten av världen o för

klotet vi fått att förvalta...

Jag vet inte om jag vill åka detta tåget nå mer.

Funderar på att hoppa av o börja gå själv i fortsättningen.

Men jag känner mig rätt ensam...är det nån som vill gå med mig.

Taratibu ndiyo mwendo.

Långsamt är onekligen sättet att gå.

Swahiliskt ordspråk